AddToAny

Inger Wårdh, Eeva Widström, Dorte Jeppe-Jensen, Kirsten Solemdal och Lars Gahnberg Gerodonti - ett nordiskt perspektiv på utbildning, organisation och finansiering

Inger Wårdh, Eeva Widström, Dorte Jeppe-Jensen, Kirsten Solemdal och Lars Gahnberg Gerodonti - ett nordiskt perspektiv på utbildning, organisation och finansiering
146-52 Gerodonti är ett ungt ämne som utvecklats i takt med att antalet betandade äldre i höga åldrar ökat och därmed behovet av ett speciellt omhändertagande av de äldres orala hälsa.
Ämnesområdet har ännu inte funnit sina bestämda former avseende utbildning, organisation eller finansiering och variationen mellan olika länder är stor. Även inom länderna varierar utbildningen mellan olika lärosäten och organisationen inom olika områden, så också i viss mån finansieringen. Artikeln ger samhällsodontologiska aspekter på ämnesområdet som fått en ökande betydelse då målgruppen utgör en allt större del av befolkningen och den odontologiska patientstocken. Gruppen äldre är heterogen och omfattar allt från friska vuxna till omvårdnadsberoende och sjukhemsboende. Det innebär stora utmaningar både avseende teoretiska kunskaper och färdigheter i den kliniska situationen samt att säkerställa väl fungerande vårdkedjor och ekonomiska stödsystem för att möjliggöra en god oral hälsa livet ut.

Huvudbudskap

Gerodonti är ett ungt ämnesområde. Ämnesområdet har ännu inte har funnit sina bestämda former avseende: utbildning, organisation og finansiering

Det är stor variation mellan och inom olika länder

Gerodonti är ett ungt ämne som utvecklats i takt med att antalet betandade äldre i höga åldrar ökat och därmed behovet av ett speciellt omhändertagande av de äldres orala hälsa. Begreppet fanns egentligen inte förut utan äldres orala hälsa ombesörjdes med att framställa och sköta avtagbara plattproteser samt utföra munvård på tandlösa personer i livets slutskede. I Sverige och Norge integrerades ämnet i den protetiska undervisningen i avtagbar protetik för tandläkarstudenter. Munvård undervisades på sjuksköterske- och undersköterskeutbildningar men gällde då i huvudsak palliativ vård och intensivvård.

Någon särskild organisation för de äldres tandvård ansågs inte heller behövas då man utgick från att de flesta äldre var tandlösa. Av samma skäl, fanns det heller inget större intresse av att föra statistik över tandhälsa och utförd tandvård för personer över 65 år. Detta är idag ett bekymmer, då vi önskar ett bättre underlag för de äldres tandhälsoutveckling, speciellt som antalet kvarvarande tänder i högre åldrar t o m visat sig vara en prediktor för överlevnad (1). Det finns dock lokala studier som pekar på en stor positiv förändring i tandhälsan, både generellt och bland de äldre (2).

Danmark och Finland har landsomfattande kliniska epidemiologiska studier om vuxenbefolkningens tandhälsa (3 - 5) och i Sverige har ett kvalitetsregister (SKaPa = svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, www.skapareg.se) med registerbaserad information om tandvårdsutnyttjande hos över 5 miljoner invånare byggts upp. Därifrån vet man att de äldre är en mycket heterogen grupp där tandvårdsbehovet och - beteendet varierar stort beroende på sociala och demografiska bakgrundsvariabler. De äldres tandhälsa påverkas också av fysiologiska åldersförändringar, allmän hälsa och funktionsförmåga. Gränsen mellan friskt och sjukt är ibland flytande. Äldretandvård omfattar således en stor och heterogen patientgrupp där de stora utmaningarna ligger hos sjuka äldre med ett växande behov av tand- och munvård men en minskande vårdefterfrågan.

Artikelns målsättning är att ge perspektiv från Norge, Finland, Sverige och Danmark avseende:

- hur utbildning i gerodonti bedrivs

- om och i så fall hur tandvård för äldre är organiserad

- vilka eventuella ekonomiska stödsystem som finns för äldres tandvård

Utbildning - se Tabell 1

Tandläkarutbildningarna

I Norge finns tandläkarutbildning vid universiteten i Oslo, Bergen och Tromsö. I Oslo består undervisningen i gerodonti av klinisk träning med patientbehandling på universitetskliniken med stöd av föreläsningar, seminarier, problembaserad undervisning (PBL) och demonstrationer. På sista terminen sker både skriftlig och muntlig slutexamination. I Bergen har man dessutom en separat sektion for Gerodontologi med anställd professor och egen gerodontologisk klinik som drivs i samarbete med den offentliga tandvårdsorganisationen. I Tromsö får studenterna fem föreläsningar på sjätte termin, åtta föreläsningar på åttonde termin och under termin nio och tio ges ytterligare fyra föreläsningar. Under hela sjunde terminen har studenterna verksamhetsförlagd utbildning och får då förutom en videoföreläsning tillsammans med sin handledare besöka ett sjukhem. I början av termin åtta, presenterar alla ett geriatriskt patientfall och examination sker på sista terminen.

Tabell 1. Översiktlig sammanställning av innehållet i de nordiska tandläkar- och tandhygienistutbildningarna

Tandläkarutbildningen

Norge

Finland

Danmark

Sverige

Klinisk undervisning på universitetsklinik

OsloBergen

KöpenhamnAarhus

Auskultation/klinisk träning vid extern klinik

Tromsö

Kuopio

KI, Stockholm

Teoretisk undervisning som egetämne

OsloBergenTromsö

Aarhus

KI, Stockholm

Teoretisk undervisning integrerat i annat ämne

UleåborgKuopioHelsingforsÅbo

Köpenhamn

UmeåGöteborgMalmö

Separat examination

OsloBergenTromsö

Aarhus

KI, Stockholm

Tandhygienistutbildningen

Klinisk undervisning på universitetsklinik

BergenTromsö

Helsingfors

Auskultation/klinisk träning vid externklinik

KöpenhamnAarhus

KI, StockholmGöteborg

Teoretisk undervisning som egetämne

BergenTromsö

Helsingfors

KöpenhamnAarhus

KI, StockholmGöteborgKristianstad

Teoretisk undervisning integrerat i annat ämne

MalmöUmeå

Separat examination

BergenTromsö

KöpenhamnAarhus

KI, StockholmGöteborg

I Finland ger alla fyra tandläkarhögskolorna undervisning i gerodonti. I Uleåborg (Oulu) och Kuopio sker undervisningen i samband med parodontologi och i Helsingfors och Åbo med protetik. I Kuopio ges en enpoängskurs (poäng = högskolepoäng, ETCS) under det tredje året och en tvåpoängskurs under det femte året som då också inkluderar besök på äldreboenden med undersökning av de boende.

I Sverige kan man utbildas till tandläkare på fyra universitet/högskolor. Vid Karolinska institutet är gerodonti en separat kurs om 4,5 poäng under det femte året. Ämnet är huvudsakligen teoretiskt men ett obligatoriskt kliniskt pass ingår, med möjlighet att undersöka och/eller behandla omvårdnadsberoende, geriatriska patienter under handledning. Kursen examineras via uppgifter under obligatoriska seminarier och det kliniska passet samt med en hemtentamen. På övriga tandläkarprogram är ämnet integrerat i övrig undervisning rörande vuxentandvård. I Göteborg ges två dagars teoretisk utbildning i gerodonti på termin nio inom ett block som behandlar patienter med särskilda behov.

I Danmark bedrivs tandläkarutbildning vid Köpenhamns univeristet och vid Århus universitet. I Århus ges en 5-poängskurs i gerontologi på termin 7. Kursen består av föreläsningar och examinationen är skriftlig med en extern censor. I Köpenhamn är den teoretiska undervisningen i gerontologi integrerad i ämnesområdena cariologi, parodontologi och samhällsodontologi vilker gör att antalet poäng inte kan anges. Gerontologi ingår i examinationen av respektiv ämnesområde. Både i Århus och i Köpenhamn är den kliniska undervisningen integrerad i övrig patientbehandling där äldre utgör en väsentlig andel av patienterna.

Tandhygienistutbildningarna

Den norska tandhygienistutbildningen är tre år. I Bergen undervisas gerodontologi under hela tredje studieåret som en egen klinisk och teoretisk kurs med avslutande examen. I Tromsö ges studenterna under andra året en 10 p

Les mer

Flere saker fra Den norske tannlegeforenings Tidende

Før kunne hendene mine redde liv. De kunne redde et lite barn. Det var en sann glede å møte foreldrene etter slike vellykkede operasjoner og si: «Vi har lukket igjen hullet i hjertet.
Vi lever med historien, nåtiden og fremtiden som de rammefaktorer som gir våre liv innhold. Av disse er det særlig påvirkningen fra historien som bidrar til å plassere oss i den verdenssituasjonen vi hver især befinner oss i.
Behovet for tannhelsepersonell i Etiopia er enormt. Anslagsvis snakkes det om at de har 1 000 tannleger til en befolkning på 110 millioner mennesker.
Mange av oss har lett for å gi barna brus eller saft når de er tørste. Plutselig blir inntaket av sukker større enn man tror. Bytter du ut brus eller saft med vann til hverdags, er mye gjort.
«Hæ?» roper min søster mot meg fra skjermen. «Jeg sa at jeg må gå», roper jeg tilbake, «jeg har time hos tannlegen.»

Nyhetsbrev

Lag ditt eget nyhetsbrev:

Mer om mediene i Fagpressen

advokatbladet agenda-316 allergi-i-praksis appell arbeidsmanden arkitektnytt arkitektur-n astmaallergi automatisering baker-og-konditor barnehageno batliv bedre-skole bioingenioren bistandsaktuelt blikkenslageren bobilverden bok-og-bibliotek bondebladet buskap byggfakta dagligvarehandelen demens-alderspsykiatri den-norske-tannlegeforenings-tidende diabetes diabetesforum din-horsel energiteknikk fagbladet farmasiliv finansfokus fjell-og-vidde fontene fontene-forskning forskerforum forskningno forskningsetikk forste-steg fotterapeuten fri-tanke frifagbevegelse fysioterapeuten golferenno gravplassen gullur handikapnytt helsefagarbeideren hk-nytt hold-pusten HRRnett hus-bolig i-skolen jakt-fiske journalen journalisten juristkontakt kampanje khrono kilden-kjonnsforskningno kjokkenskriveren kjottbransjen kommunal-rapport lo-aktuelt lo-finans lo-ingenior magasinet-for-fagorganiserte magma medier24 museumsnytt musikkultur natur-miljo nbs-nytt nettverk nff-magasinet njf-magasinet nnn-arbeideren norsk-landbruk norsk-skogbruk ntl-magasinet optikeren parat parat-stat politiforum posthornet psykisk-helse psykologiskno religionerno ren-mat samferdsel seilmagasinet seniorpolitikkno sikkerhet skog skolelederen sno-ski sykepleien synkron tannhelsesekreteren teknisk-ukeblad Tidsskrift for Norsk psykologforening traktor transit-magasin transportarbeideren uniforum universitetsavisa utdanning vare-veger vvs-aktuelt