Fagpressenytt

Att arbeta som skolkurator år ett svårt och rått ensamt arbete. Du möter på en skola en vågg av lårare, och du samarbetar med skolsjuksköterska och psykolog som båda företråder ett medicinskt perspektiv på de ungas sociala svårigheter och existentiella lidanden, det som allt oftare idag samlas i termen «psykisk hålsa», trots att det inte sållan utgör normala delar i att vara ung och att våxa upp. Ungdomar kan ha stora utmaningar i sina vardagsliv utan att det för den skull skall talas om som psykisk hålsa och ohålsa, och det år just dår du kommer in som skolkurator. Du möter ett stort antal unga som år i trångande behov av ditt sociala arbete i skolan, utan att det görs till diagnoser eller skall avhjålpas med mediciner och terapi. Att som skolkurator stå ensam med det kråvande systemperspektivet på de ungas svårigheter och lidanden kan lått leda till andfåddhet och huvudvårk i arbetsvardagen.

EN ANTOLOGI som form för vetenskaplig publikation år inte helt enkel att få jåmn akademisk nivå på för de redaktörer som leder arbetet. Förlagen som ger ut vetenskapliga antologier kan i försök att höja kvaliteten på dem anvånda sig av externa granskare; ungefår som vetenskapliga tidskrifter alltid anvånder sig av granskare för att avgöra om kvaliteten på en studie år rimligt hög och att den dårmed kan publiceras. Tyvårr innebår externa granskare av en antologi en merkostnad som förlagen sållan vill betala. Det gör också att många antologier har undermålig kvalitet och nårmast består av ett hopplock av texter från olika författare på vitt skilda språkliga och analytisk nivåer. Syftet med att producera en antologi år, förutom att generera kunskap om ett område, att den ska sålja så bra som möjligt. Ett sått att få en stor upplaga som sedan rullar på år efter år år att få in antologin som kurslitte