Fagpressenytt

Du möter på en skola en vägg av lärare, och du samarbetar med skolsjuksköterska och psykolog som båda företräder ett medicinskt perspektiv på de ungas sociala svårigheter och existentiella lidanden, det som allt oftare idag samlas i termen «psykisk hälsa», trots att det inte sällan utgör normala delar i att vara ung och att växa upp. Ungdomar kan ha stora utmaningar i sina vardagsliv utan att det för den skull skall talas om som psykisk hälsa och ohälsa, och det är just där du kommer in som skolkurator. Du möter ett stort antal unga som är i trängande behov av ditt sociala arbete i skolan, utan att det görs till diagnoser eller skall avhjälpas med mediciner och terapi. Att som skolkurator stå ensam med det krävande systemperspektivet på de ungas svårigheter och lidanden kan lätt leda till andfåddhet och huvudvärk i arbetsvardagen.

En antologi som form för vetenskaplig publikation är inte helt enkel att få jämn akademisk nivå på för de redaktörer som leder arbetet. Förlagen som ger ut vetenskapliga antologier kan i försök att höja kvaliteten på dem använda sig av externa granskare; ungefär som vetenskapliga tidskrifter alltid använder sig av granskare för att avgöra om kvaliteten på en studie är rimligt hög och att den därmed kan publiceras. Tyvärr innebär externa granskare av en antologi en merkostnad som förlagen sällan vill betala. Det gör också att många antologier har undermålig kvalitet och närmast består av ett hopplock av texter från olika författare på vitt skilda språkliga och analytisk nivåer. Syftet med att producera en antologi är, förutom att generera kunskap om ett område, att den ska sälja så bra som möjligt. Ett sätt att få en stor upplaga som sedan rullar på år efter år är att få in antologin som kurslitteratur på en större professionsutbildning som exempelvis socionomutbild