Fagpressenytt

Europeiska och nationella konsekvensberäkningar beskriver också partiklar i luft som det viktigaste miljöproblemet bakom förlorade levnadsår. Föroreningspartiklarna står även i centrum när det skrivs kunskapsöversikter bl a av världshälsoorganisationen WHO. Den senaste översikten från WHO om kunskapslägets utveckling skrevs av ett stort antal internationellt etablerade forskare inom projektet Review of evidence on health aspects of air pollution (REVIHAAP). Rapporten behandlar luftföroreningar i allmänhet, men givetvis belyses frågeställningar kring trafikens luftföroreningar som en viktig del av huvudrapporten: Review of evidence on health aspects of air pollution - REVIHAAP project: final technical report (1).



Trafikens luftföroreningar

Sotpartiklar

Föroreningarnas effekt på mortalitet och förlorade levnadsårdödlighet ägnas stort utrymme i denna typ av översikter eftersom detta dominerar analyser av kostnader och DALYs (Disability Adjusted Life Years). I REVIHAAP konstaterades att det under senare år publicerats allt fler epidemiologiska studier som indikerar att sotpartiklar som kommer från förbränning (t ex i dieselmotorer) har samband med förekomst av kardiovaskulära effekter och förtida död. Halten av sot mäts med olika definitioner och metoder, och benämns därför olika: black carbon, black smoke eller elemental carbon. Tydligt är att sot är ett bättre mått på avgasoch förbränningspartiklar än total partikelmassa under viss partikelstorlek (vanligtvis 2,5 eller 10 mikrometer, PM2.5 respektive PM10). Inom REVIHAAP konstaterade man också att sambandet med sot i flera studier är robust vid en samtidig kontroll för halten av PM2.5 (1). Detta styrker att sot är en viktig kausal komponent eller bättre indikator på den föroreningsmix som driver sambanden. Tillsammans med kolkärnorna i sotpartiklar kan ingå en rad olika toxiska förbränningsprodukter, inklusive polyaromater och andra kolväten, som bland annat visats kunna ge effekter i lungorna, på kroppens försvarsceller och påverka blodkärl och cirkulation. Experterna inom REVIHAAP konstaterade att det vore motiverat med ett riktvärde (WHO guideline) som är mer relevant för vägtrafikens partikelemissioner, och att det borde bygga på sotmätning.



Ultrafina partiklar

Antalskoncentrationen (eller totala ytan) av ultrafina partiklar (


Grövre damm

Experterna inom REVIHAAP (1) konstaterade också att allt fler studier rapporterat om samband mellan korttidsexponering för grova partiklar (grovfraktionen av PM10: 2.5-10 µm), inklusive mineralpartiklar, och hjärtkärl-samt lungeffekter liksom ökat antal dödsfall. Beträffande effekter av långstidsexponering för grova partiklar på mortaliteten finns endast begränsat stöd. Inom grovfraktionen återfinns större delen av vägdamm (slitagepartiklar) och vindtransporterad sand. Slitagepartiklar från vägtrafik ger tämligen lokal påverkan på luften, medan exempelvis sand från Sahara kan beröra stora områden samtidigt och då blir samband lättare att påvisa än hos befolkningar längs vissa trafikstråk.

En systematisk litteraturöversikt om hälsoeffekter av den fina respektive grova fraktionen inom PM10 visade att den grövre fraktionen av PM10 (partiklar  2,5 mikrometer), hade minst lika stor eller större effekt än den finare partikelfraktionen på akuta problem med astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) (3). Det fanns inte mycket stöd för att den grövre fraktionen gav akuta hjärtkärleffekter eller påverkade dödligheten. Man konstaterade dock att från torra områden bl a i USA där de grova partiklarna i stor utsträckning var uppvirvlade mineralpartiklar och berörde stora områden, fanns studier som rapporterade om konstaterat ökad dödlighet när halterna var förhöjda. Liknande temporära effekter på dödligheten har setts i samband med att stora befolkningar som i Barcelona och Rom påverkats av tämligen låga halter av grova partiklar från Sahara. Ett viktigt stöd för att mekaniskt bildade grova mineralpartiklar ger allvarliga effekter och bland annat påverkar antalet dödsfall är en studie av ökensand i 13 städer i Medelhavsområdet (4).

En ännu mer relevant studie om just vägdamm rör Stockholm och grova partiklars effekt på dagligt antal dödsfall under dubbdäckssäsongen. I studien konstaterades en effekt som var starkare för den grövre partikelfraktionen än den finare (PM2.5) och starkare under dubbdäckssäsongen (5). Utifrån sambandet mellan halter och dödsfall i Stockholm har uppskattats att slitagepartiklarna bara i Stockholm kan orsaka 30-40 förtida dödsfall per år i befolkningen. Korttidseffekter på dagligt antal dödsfall kan antas vara toppen av ett isberg där lindrigare påverkan berör många fler. En studie i Umeå av skolbarn utan astma fann exempelvis att grovfraktionen av PM10 under våren ökade graden av lindrig inflammation i lungorna med FENO (NO i utandningsluft) som inflammationsmarkör (6).



Kvävedioxid som kausal exponering

Frågan om NO enbart ska ses som en föroreningsindikator kopplad främst till bilavgaser eller om det ska anses dokumenterat att det finns kausala samband till vissa effekter var knepig att hantera inom WHO-projektet REVIHAAP eftersom det gjorts olika bedömningar av involverade experter. Något förenklat kan man säga att experi