Victoria Dawson
Lecturer, DDS, PhD, Department of Endodontics, Faculty of Odontology, Malmö University, Malmö, Sweden.
Elisa Kristin ArnarsdÃ3ttir
DDS, MSc, Private Practice in Reykjavik, Iceland, Faculty of Odontology, University of Iceland, Reykjavik, Iceland.
Leona Malmberg Lecturer
Senior Consultant, DDS, Department of Endodontics, Faculty of Odontology, Malmö University, Malmö, Sweden.
Homan Zandi
Assistant professor, DDS, PhD, Department of Endodontics, Institute of Clinical Dentistry, University of Oslo, Oslo, Norway.
Merete Markvart
Associate professor, DDS, PhD. Research area Cariology and Endodontics, Section of Clinical Oral Microbiology, Department of Odontology, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
Huvudpunkter
En hög lyckandefrekvens kan förväntas när varje steg i den endodontiska behandlingen utförs på ett adekvat sätt:
Tanden isoleras med kofferdam och ett aseptiskt arbetsfält upprätthålls under hela behandlingen för att förhindra kontaminering.
Kavumpreparationen utformas korrekt och tillåter en rak insättningsriktning för rotkanalsinstrumenten.
Instrumenteringen utförs under samtidig använding av kemiskt aktiva spolvätskor vilket avlägsnar mikroorganismer och löser upp nekrotisk vävnad.
Rotkanalerna försluts med en tät rotfyllning till adekvat längd, och den slutliga restaureringen utföres så snart som möjligt.
Ett lyckat resultat av en endodontisk behandling är starkt förknippat med väl utförda behandlingsmoment, från att arbeta aseptiskt till den slutliga permanenta restaureringen. En korrekt utformad kavumpreparation, som tillåter en rak insättningsriktning för rotkanalsinstrumenten, är en förutsättning för att de efterföljande momenten ska kunna genomföras på bästa sätt. Efter att man har skapat åtkomst till rotkanalerna, fastställs arbetslängden med elektronisk apexlokalisator i kombination med röntgen, vilket lämpligen görs efter koronal vidgning. Därefter instrumenteras rotkanalerna; i de flesta fall kan roterande eller reciprokerande Ni-Ti instrument användas. Instrumenteringen utförs under samtidig användning av antimikrobiell spolvätska i kanalen, vanligtvis natriumhypokloritlösning med låg koncentration. Efter den kemomekaniska behandlingen är nästa viktiga steg att rotfylla kanalerna. En rotfyllning som är av god kvalitet, det vill säga som slutar inom 2 mm från röntgenologiskt apex och är utan otätheter, har signifikant betydelse för ett lyckat behandlingsresultat medan material och tekniker verkar vara av mindre betydelse. Slutligen bör tanden restaureras så snart som möjligt efter rotfyllning, för att förhindra fraktur och reinfektion. Förutsatt att samtliga behandlingsmoment har blivit väl utförda, under aseptiska förhållanden, kan en hög lyckandefrekvens förväntas.
Endodontisk behandling syftar till att förhindra eller eliminera infektion i rotkanalerna och apikal parodontit (AP). En lyckad behandling, ur klinikerns perspektiv, definieras vanligtvis som frånvaro av kliniska tecken och symptom samt normala periapikala förhållanden på röntgen. För patienten däremot, kan definitionen på en lyckad rotbehandling vara att tanden finns kvar, är funktionell i bettet, och utan smärta.
Hög lyckandefrekvens (normala periapikala förhållanden) har rapporterats för tänder utan preoperativ AP medan frekvensen är något lägre för tänder med AP Ett lyckat resultat av en endodontisk behandling är starkt förknippat med väl utförda behandlingsmoment, från att arbeta aseptiskt till den slutliga restaureringen. I dessa fall uppvisar de flesta apikala parodontiter tecken på läkning efter 1 år, medan oläkta fall kan följas i upp till 4 år för att ges tillräckligt med tid för läkning [].
I den här artikeln kommer de olika momenten vid endodontisk behandling, inklusive deras betydelse för resultatet, att belysas.
Aseptiskt arbetssätt
Endodontiska behandlingsprotokoll har till syfte att avlägsna mikroorganismer och förhindra introduktion av nya mikroorganismer i rotkanalsystemet. Introduktion av nya mikroorganismer i rotkanalen kan ske när aseptiken på olika sätt brister. Eftersom endodontiska patogener i huvudsak kommer från den orala mikrofloran måste tanden isoleras från munhålan med kofferdam, varefter desinfektion av tand, klammer och kofferdam bör ske []. Dessutom bör alla material och instrument som används under rotbehandlingen vara steriliserade eller desinficerade. Guttaperkapoints ska till exempel desinficeras före användning med till exempel klorhexidinlösning, alkohol eller natriumhypoklorit
En del rotkanalsinfektioner kan dock inte enkom härledas till patientens egen orala mikroflora, då hudkommensaler som Cutibacterium acnes och Staphylococcus aureus har identifierats i endodontiska infektioner Det kan tyda på brister i aseptikrutinerna och att kontaminering skett. Att arbeta aseptiskt och sträva efter att bevara det rena rent är en viktig grundläggande princip vid endodontisk behandling. God handhygien är själva basen i detta aseptiska arbetssätt och det är viktigt att undvika att vidröra de delar av instrument och material som kommer i kontakt med rotkanalerna. Eftersom bakterieantalet har påvisats kunna vara signifikant förhöjt på handskar bör inte denna risk för kontaminering underskattas
Varje åtgärd som vidtas för att skapa och upprätthålla aseptiska förhållanden under behandlingens gång är av stort värde och ökar möjligheten till ett framgångsrikt behandlingsresultat.
Kavumpreparation och kanalokalisation
Målet med kavumpreparationen är att skapa insyn och tillgänglighet till samtliga kanaler och tillåta en rak insättningsriktning för rotkanalinstrumenten för att på bästa sätt kunna instrumentera och rotfylla rotkanalerna. För att uppnå detta måste hela taket till pulparummet avlägsnas, all pulpavävnad tas bort och ounderstödd tandsubstans avlägsnas []. Trots att det är viktigt att behålla så mycket understödd tandstruktur som möjligt, kan en för försiktig kavumpreparation innebära att inte alla kanaler kan lokaliseras []. Risken för iatrogena skador vid in
