Allergi i Praksis
08.06.2017
Barn som utsätts för luftföroreningar från vägtrafik under sitt första levnadsår riskerar nedsatt lungfunktion även i sena tonåren. Det visar en studie från Karolinska Institutet i Stockholm.
4000 barn födda mellan 1994 och 1996 har genom BAMSE-studien följts i snart ett kvarts sekel. Barnen rekryterades initialt från fyra olika Stockholmsområden, alla med varierande mycket trafik: Innerstaden, Solna, Sundbyberg samt Järfälla. Det är data därifrån som läkaren Erica Schultz har använt i sin avhandling vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet för att undersöka långtidseffekten av tidig exponering av luftföroreningar orsakade av vägtrafik.
- På populationsnivå ser vi att de barn som exponerades för luftföroreningar under den känsliga spädbarnstiden, när lungorna ännu inte är färdigutvecklade, har en något sänkt lungfunktion. Effekten finns kvar även vid 16 års ålder. De har trängre luftvägar och lite mindre lungvolym, säger Erica Schultz.
Lungfunktionen försämras tidigt
Föräldrarna, och så småningom barnen själva, har svarat på enkäter om allergisymtom, livsstil, uppväxtmiljö dels vid rekryteringen men också vid varje uppföljning, när barnen varit ett, två, fyra, åtta, tolv och 16 år gamla. Frågorna har omfattat såväl miljöexponering som socioekonomi; hur boendemiljön ser ut, om man bor i lägenhet eller hus, när det är byggt, om husdjur finns, om man röker och om man har flyttat. Därtill har barnen undersökts kliniskt: lungfunktionen och de stora luftvägarna har mätts med spirometri vid åtta och 16 års ålder. Vid 16-årskontrollen undersöktes ungdomarna även med impulsoscillometri som mäter lungfunktionen långt ute i de små luftvägarna.
- Även så långt in i lungan ser vi effekter från luftföroreningar. Det intressanta är att det är tidigt i livet, under det första levnadsåret, och var man bor då som påverkar hur lungvolymen och de här olika måtten ser ut vid 16 års ålder.
Erica Schultz understryker att eftersom resultaten visar att lungfunktionen minskat på populationsnivå, så betyder det att andelen barn som har mycket sänkt lungfunktion också har ökat.
- Det är en ökad risk att ha mycket dålig lungfunktion också. Och det är där som vi ser en fara; förskjuts hela lungfunktionen i populationen så det några som får riktigt dålig lungfunktion.
M
Gå til mediet- På populationsnivå ser vi att de barn som exponerades för luftföroreningar under den känsliga spädbarnstiden, när lungorna ännu inte är färdigutvecklade, har en något sänkt lungfunktion. Effekten finns kvar även vid 16 års ålder. De har trängre luftvägar och lite mindre lungvolym, säger Erica Schultz.
Lungfunktionen försämras tidigt
Föräldrarna, och så småningom barnen själva, har svarat på enkäter om allergisymtom, livsstil, uppväxtmiljö dels vid rekryteringen men också vid varje uppföljning, när barnen varit ett, två, fyra, åtta, tolv och 16 år gamla. Frågorna har omfattat såväl miljöexponering som socioekonomi; hur boendemiljön ser ut, om man bor i lägenhet eller hus, när det är byggt, om husdjur finns, om man röker och om man har flyttat. Därtill har barnen undersökts kliniskt: lungfunktionen och de stora luftvägarna har mätts med spirometri vid åtta och 16 års ålder. Vid 16-årskontrollen undersöktes ungdomarna även med impulsoscillometri som mäter lungfunktionen långt ute i de små luftvägarna.
- Även så långt in i lungan ser vi effekter från luftföroreningar. Det intressanta är att det är tidigt i livet, under det första levnadsåret, och var man bor då som påverkar hur lungvolymen och de här olika måtten ser ut vid 16 års ålder.
Erica Schultz understryker att eftersom resultaten visar att lungfunktionen minskat på populationsnivå, så betyder det att andelen barn som har mycket sänkt lungfunktion också har ökat.
- Det är en ökad risk att ha mycket dålig lungfunktion också. Och det är där som vi ser en fara; förskjuts hela lungfunktionen i populationen så det några som får riktigt dålig lungfunktion.
M
