AddToAny

Atopy patch test

Atopy patch test
Sedan slutet av 1970-talet har prevalensen av atopiskt eksem fördubblats i Sverige liksom i resten av västerlandet (1).
Det verkar finnas två former av atopiskt eksem, en IgE-beroende där sjukdomen utlöses av allergen och en som är icke-IgE-beroende. Födoämnesallergi drabbar 8 % av alla barn och oftast som atopiskt eksem (1-3). Hos 50 % av barn med födoämnesallergi är eksem huvudsymtomet (4). Ju svårare ett atopiskt eksem är hos små barn desto vanligare är det att dessa är allergiska mot födoämnen (5). Barn med födoämnesallergi är i 60% allergiska mot fler än ett födoämne (5). Små barn som uppföds helt med bröstmjölk kan sensibiliseras mot dietära antigen från moderns kost eftersom dessa förekommer i hennes bröstmjölk (6).

Diagnos
Diagnostik av födoämnesallergi bygger oftast på en kombination av kliniska uppgifter och resultatet av tester som pricktest (SPT) och specifika antikroppar samt elimination - provokation med misstänkta födoämnen.
Diagnostik av födoämnesallergi kan vara enkel. Så är t.ex. fallet när urtikaria uppträder vid flera tillfällen omedelbart efter kontakt med ett visst födoämne. Inte sällan är diagnostiken svårare. Så kan det vara hos enbart bröstuppfödda barn med svåra och utbredda eksem. Anamnesen ger ingen vägledning. Modern har inte noterat något samband mellan vad hon själv äter eller undviker och förändringar av barnets symtom.
Hörnstenen vid diagnostik av födoämnesallergi är att symtomen förbättras eller försvinner helt då det misstänkta födoämnet avlägsnas ur kosten för att återkomma när det åter tillförs. Detta är en ofta tidskrävande och tålamodsprövande utredningsprocess, särskilt om man från början inte har någon indikation på vilket eller vilka födoämnen man skall misstänka.
Resultatet av tester kan vara svårt att tolka, speciellt om den allergiska reaktionen är fördröjd. Så är det ofta vid atopiskt eksem och vid långvariga mag-tarmbesvär. Än svårare kan det vara när det rör sig om ett barn som är helt uppfött med bröstmjölk och är allergiskt mot flera födoämnen.
Hudtester och in-vitro-tester är hjälpmedel vid utredningen. Positiv SPT eller påvisandet i blodet av förhöjda värden av specifika IgE-antikroppar mot ett eller flera födoämnen bevisar inte att detta är orsaken till symtomen. Något samband mellan resultatet av SPT och sena (delayed-onset) reaktioner har inte påvisats. Inte heller utesluter negativt testresultat allergi mot det testade födoämnet.
Späda barn med eksem kan vid testning under det första levnadshalvåret visa negativ SPT. När man gör om testet någon eller några månader senare kan det vara starkt positivt (7). Vissa patienter med atopiskt eksem reagerar med snabballergiska symtom som urtikaria, klåda eller hudrodnad i samband med exponering för födoämnen. Hos dessa är SPT en bra undersökning, men inte hos dem som har en fördröjd reaktion (8).
Atopy patch test (APT) är ytterligare ett hjälpmedel som jag har erfarenhet av sedan mer än 20 år. APT kan bidra till rätt och snabbare diagnos. APT har främst studerats vid atopiskt eksem men även vid olika gastrointestinala tillstånd. Positiv SPT speglar en tidig reaktion medan APT har högt diagnostiskt värde för sena reaktioner. APT är inte svårt att utföra i den dagliga sjukvården och till låg kostnad men kräver att man skaffar sig erfarenhet av teknik och tolkning.

APT vid födoämnesallergi hos barn med atopiskt eksem
Uehara publicerade 1976 en undersökning av APT vid allergi mot dammkvalster/stövmidd (9). Den följdes under 1980-talet av flera europeiska undersökningar för att utreda om APT med luftburna allergen som kvalster, mögel, pollen och katt kan användas vid atopiskt eksem (10).
APT med födoämnen har sedan mitten av 1990-talet i flera studier visat att metoden har hög sensitivitet och specificitet (7-13).
Därefter har många fr.a. europeiska kliniker studerat och använt APT för att underlätta diagnostiken av födoämnesallergi hos barn med atopiskt eksem och mag-tarmbesvär (14). Positiva resultat anses tala för en fördröjd allergisk reaktion.
APT används alltså för att påvisa ett icke-IgE-förmedlat immunsvar vid vilket T-celler spelar en avgörande roll. Den tidigaste publikationen om APT vid eksem är från 1937 (Rostenberg; Acta Dermatol) och den första kontrollerade studien publicerades 1982 (Mitchel; Lancet).
Vid APT åstadkommer man en långvarig kontakt mellan huden och allergenet. Biopsier från APT på patienter med atopiskt eksem visar en tidig infiltration av TH2-celler som sedan följs av en övervikt av TH1-cytokiner och eosinofila celler. Liknande fynd kan påvisas i huden hos patienter med atopiskt eksem under den akuta och kroniska fasen. TH2-cytokiner överväger i de tidiga hudförändringarna och TH1 i de kroniska förändringarna (15).

APT versus SPT
Isolauri och Turjanmaa (8) visade 1996 värdet av att kombinera SPT och APT vid diagnostik av födoämnesallergi hos små barn med atopiskt eksem. Deras undersökning omfattade 183 barn i åldern 2-36 månader
(FIGUR 1). Sextiotre av dessa hade förutom atopiskt eksem även mag-tarmsymtom och sex hade obstruktiva andningsbesvär. Barnen fick mjölkfri diet under fyra veckor. Sedan gjordes provokationer. Dessa blev positiva hos 54% varav 49% var snabba reaktioner och 51% fördröjda.
Hos de barn som reagerade med allergisk snabbreaktion var SPT oftare positiv (67%) än APT. Förhållandet var det motsatta bland de barn som reagerade med fördröjda symtom. Dessa hade oftare positiv APT (89%). Sensitiviteten för SPT var 48% och specificiteten 86%. För APT var motsvarande siffror 61% resp. 81% och om de båda testerna kombinerades (positiv SPT eller APT) 86% resp. 72%.
Från Isolauris grupp kom under slutet av 1990-talet ytterligare undersökningar av små barn med eksem. Dessa jämförde APT med SPT och specifikt IgE mot mjölk (12) och vete (13). Resultaten bekräftade APT- metodens värde.
Niggemann (10) undersökte år 2000 75 barn (medianålder 2,1 år) med födoämnesallergi. Sextionio av dessa hade atopiskt eksem. Man testade mot mjölk, ägg, vete och soja.
Provokationerna blev positiva i 58%. Sensitiviteten för APT var 76% och specificiteten 95%. Motsvarand
Gå til mediet

Flere saker fra Allergi i Praksis

Astma är en obstruktiv lungsjukdom som karakteriseras av att luftvägsobstruktionen varierar över tid.
Allergi i Praksis 05.11.2018
Vikas Kumar Sarna ved Institutt for klinisk medisin, Universitetet i Oslo har i sitt doktorgradsarbeid undersøkt nytten av glutenprovokasjoner versus blodprøver ved glutenintoleranse.
Allergi i Praksis 05.11.2018
Mariann Haavik Lysfjord Bentsen ved Haukeland universitetssykehus har i sitt doktorgradsarbeid vist at spedbarns lungefunksjon kan måles ved hjelp av
Allergi i Praksis 05.11.2018
En ny stor internasjonal studie ledet av forskere fra Københanvs universitet har avdekket nye risikogener for allergisk rhinitt.
Allergi i Praksis 05.11.2018
Oslo byfogdembede gav ikke Astra Zeneca medhold i forføyningssaken mot Helse- og omsorgsdepartementet som gjaldt Legemiddelverkets vedtak om oppføring
Allergi i Praksis 05.11.2018

Nyhetsbrev

Lag ditt eget nyhetsbrev:

magazines-image

Mer om mediene i Fagpressen

advokatbladet agenda-316 allergi-i-praksis appell arbeidsmanden arkitektnytt arkitektur-n astmaallergi automatisering baker-og-konditor barnehageno batmagasinet bedre-skole bioingenioren bistandsaktuelt blikkenslageren bobilverden bok-og-bibliotek bondebladet buskap byggfakta dagligvarehandelen demens-alderspsykiatri den-norske-tannlegeforenings-tidende diabetes diabetesforum din-horsel energiteknikk fagbladet farmasiliv finansfokus fjell-og-vidde fontene fontene-forskning forskerforum forskningno forskningsetikk forste-steg fotterapeuten fri-tanke frifagbevegelse fysioterapeuten gravplassen handikapnytt helsefagarbeideren hk-nytt hold-pusten HRRnett hus-bolig i-skolen jakt-fiske journalisten juristkontakt khrono kilden-kjonnsforskningno kjokkenskriveren kjottbransjen kommunal-rapport Kontekst lo-aktuelt lo-finans lo-ingenior magasinet-for-fagorganiserte magma medier24 museumsnytt natur-miljo nbs-nytt nettverk nff-magasinet njf-magasinet nnn-arbeideren norsk-landbruk norsk-skogbruk ntl-magasinet optikeren parat parat-stat politiforum posthornet psykisk-helse religionerno ren-mat samferdsel seilmagasinet seniorpolitikkno sikkerhet skog skolelederen sykepleien synkron tannhelsesekreteren Tidsskrift for Norsk psykologforening traktor transit-magasin transportarbeideren uniforum universitetsavisa utdanning vare-veger vvs-aktuelt