Allergi i Praksis
06.11.2017
Sommaren 2016 kom det till allmän kännedom att en norsk längdskidåkare testats positivt för salbutamol i urinprov.
Efter detta följde en debatt i media där det bland annat framhölls att man, i Norge, erbjöd skidåkare astmamediciner på mycket vag indikation och att man även behandlade friska individer med astmaläkemedel. Detta föranledde norska skidförbundet att tillsätta en nordisk kommission för att närmare utreda bruket av läkemedel, i första hand astmaläkemedel, hos norska längdskidåkare. Kommissionen påbörjade sitt arbete i september 2016 och lade fram sin rapport den 16 februari 2017. Den ursprungliga planen var att färdigställa rapporten till årsskiftet, det vill säga till den första januari 2017. Arbetet med intervjuer av skidåkare och kringpersonal tog längre tid än beräknat och, trots en snabb handläggning av norska datainspektionen, fördröjdes offentliggörandet av rapporten med sex veckor till mitten av februari 2017.
Kommissionens sammansättning
Norska skidförbundet beslutade att tillsätta en nordisk kommission bestående av medlemmar från Finland, Sverige, Danmark och Norge. Man önskade en arbetsgrupp med kompetens inom lungmedicin, särskilt astma, idrottsmedicin och inom medicinsk etik. Norska skidförbundet vände sig till Antidoping Norge (ADNO) för att få förslag på personer från de nordiska länderna som ansågs lämpliga för uppgiften. Till medlemmar i kommissionens utsågs: Katarina Riise (ordförande, statsåklagare vid Riksadvokatembetet i Oslo) samt läkarna Katja Mjösund (specialistläkare i idrottsmedicin, Åbo universitet), Reidun Förde (professor vid Senter för medicinsk etik, Universitetet i Oslo), Lars Pedersen (lungläkare, överläkare och lektor i lungmedicin, Bispebjerg hospital, Köpenhamn) och Kjell Larsson (lungläkare, professor emeritus i lungmedicin, Karolinska institutet, Stockholm). Vad gäller jävsfrågor följdes Advokatforeningens Retningslinjer for private granskningar.
Arbetets syfte
Kommissionens uppgift var att kartlägga rutiner för omhändertagande av luftvägsbesvär och användning av receptbelagda läkemedel vid luftvägssymtom hos norska längdskidåkare under tiden januari 2012 fram till tiden för leverans av rapporten. Rapporten består av 12 kapitel och omfattar sammanlagt 191 sidor. Efter ett inledande kapitel följer en sammanfattning av kommissionens slutsatser och rekommendationer. Därefter redogörs för kommissionens arbetsprocess och organisation av norsk längdskidåkning samt en kort beskrivning av längdskidåkningens organisation i övriga nordiska länder. Efter en beskrivning av det allmänna, för kommissionen relevanta, regelverket för hälsoarbete följer sedan en redogörelse för astmasjukdomen och praxis för omhändertagande av astma hos norska längdskidåkare. Rapporten avslutas med ett kapitel om etiska frågeställningar samt kommissionens slutsatser och rekommendationer.
Arbetsprocessen
Kommissionen hade 7 heldagsmöten och har genomfört 80 intervjuer; med utövare (40), medicinsk personal (21), tränare/instruktörer (12), administrativ personal (3) samt 4 personer insatta i längdskidåkares medicinska situation i Sverige, Danmark och Finland. Norska skidförbundet sökte och fick norsk datatillsyns medgivande att behandla personuppgifter och kommissionens medlemmar gavs tillstånd att, under tystnadsplikt, få ta del av dessa personupplysningar. Arbetet med rapporten baserades huvudsakligen på intervjuerna och kommissionen har inte haft tillgång till medicinska journalhandlingar. Kommissionen har arbetat på egen hand och har, utöver intervjuer och informationsinhämtning via mail, interagerat med andra parter såsom idrottsförbund, antidopingorganisationer och företrädare inom hälsooch sjukvård. Det har inte gjorts några försök från utomstående parter att påverka kommissionens arbete eller rapportens innehåll och utformning.
Organisation av norsk längdskidåkning
Norges skidförbund (NSF) organiserar idrottsaktiviteter inom norsk skidåkning, bland annat längdskidåkning. Skidförbundet har ett samarbete med Norges idrettshøgskole (NIH) där forskning med fokus på fysisk aktivitet och idrott utförs. Vidare samarbetar NSF med Olympiatoppen (OLT) som är en del av Norges idrottsförbund och har ett ansvar att utveckla norsk elitidrott. Samarbetet mellan NSF och OLT syftar framförallt till att försäkra norsk skidåkning om ett så gott medicinskt omhändertagande som möjligt. Antidoping Norge (ADNO) upprättades 2003 av norska idrottsförbundet (NIF) i samarbete med Kultur- och kirkedepartementet och är en oberoende stiftelse som utövar översyn av dopingfrågor som handläggs av ADNO oberoende av NIF och norska staten.
Läkare och fysioterapeuter inom NSF har det medicinska ansvaret för elitåkarna och lagläkaren fungerar även som husläkare (fastlege) för utövarna. Utövare inom landslaget kontrolleras årligen vid NIH/OLT. Skidåkare som inte deltar i landslaget hänvisas till sin husläkare.
Kommissionen riktade viss kritik mot journalföring och dokumentation av utövarnas medicinska tillstånd. Hanteringen var inte i strid med gällande lagar men det har inte alltid funnits tydliga rutiner för hur journal-anteckningar ska föras och förvaras. Kommissionen noterade dock att NSF avsåg att införa ett elektroniskt patientjournalsystem under 2017 vilket ökar förutsättningarna för en optimering av journalföringen.
Rutinerna för informationsutväxlingen mellan OLT/NIH och NSF har varit oklara. Ordinationer och läkemedelsförskrivning har gjorts av såväl lagläkare som läkare vid OLT utan att det finns inarbetade rutiner för hur denna information ska utbytas mellan lagläkare och läkare vid OLT. Detta innebär en potentiell risk för att viktig hälsoinformation inte utbyts mellan de två behandlande instanserna, OLT och lagläkare, vilket kan innebära en nackdel för utövarna. Trots att rutiner för informationsutbyte brustit kunde kommissionen inte dokumentera något fall där lagläkaren inte fått nödvändig information om undersökningar som genomförts vid OLT.
Det framkom under intervjuerna att vissa utövare och kringpersonal ansåg att de inte hade tillräckliga kunskaper i dopingfrågor och antidopingarbete. Kommissionen understryker att det är av största vikt att personer som utövar eller på annat sätt är involverade i elitidrott har hög kompetens vad gäller dopingfrågor. I rapporten framhålls att man bör vidta åtgärder för att personer som sysslar med idrott ska utbildas i syfte att nå en högre kompetensnivå i dopingfrågor och i arbetet mot doping.
Diagnostik a
Gå til medietKommissionens sammansättning
Norska skidförbundet beslutade att tillsätta en nordisk kommission bestående av medlemmar från Finland, Sverige, Danmark och Norge. Man önskade en arbetsgrupp med kompetens inom lungmedicin, särskilt astma, idrottsmedicin och inom medicinsk etik. Norska skidförbundet vände sig till Antidoping Norge (ADNO) för att få förslag på personer från de nordiska länderna som ansågs lämpliga för uppgiften. Till medlemmar i kommissionens utsågs: Katarina Riise (ordförande, statsåklagare vid Riksadvokatembetet i Oslo) samt läkarna Katja Mjösund (specialistläkare i idrottsmedicin, Åbo universitet), Reidun Förde (professor vid Senter för medicinsk etik, Universitetet i Oslo), Lars Pedersen (lungläkare, överläkare och lektor i lungmedicin, Bispebjerg hospital, Köpenhamn) och Kjell Larsson (lungläkare, professor emeritus i lungmedicin, Karolinska institutet, Stockholm). Vad gäller jävsfrågor följdes Advokatforeningens Retningslinjer for private granskningar.
Arbetets syfte
Kommissionens uppgift var att kartlägga rutiner för omhändertagande av luftvägsbesvär och användning av receptbelagda läkemedel vid luftvägssymtom hos norska längdskidåkare under tiden januari 2012 fram till tiden för leverans av rapporten. Rapporten består av 12 kapitel och omfattar sammanlagt 191 sidor. Efter ett inledande kapitel följer en sammanfattning av kommissionens slutsatser och rekommendationer. Därefter redogörs för kommissionens arbetsprocess och organisation av norsk längdskidåkning samt en kort beskrivning av längdskidåkningens organisation i övriga nordiska länder. Efter en beskrivning av det allmänna, för kommissionen relevanta, regelverket för hälsoarbete följer sedan en redogörelse för astmasjukdomen och praxis för omhändertagande av astma hos norska längdskidåkare. Rapporten avslutas med ett kapitel om etiska frågeställningar samt kommissionens slutsatser och rekommendationer.
Arbetsprocessen
Kommissionen hade 7 heldagsmöten och har genomfört 80 intervjuer; med utövare (40), medicinsk personal (21), tränare/instruktörer (12), administrativ personal (3) samt 4 personer insatta i längdskidåkares medicinska situation i Sverige, Danmark och Finland. Norska skidförbundet sökte och fick norsk datatillsyns medgivande att behandla personuppgifter och kommissionens medlemmar gavs tillstånd att, under tystnadsplikt, få ta del av dessa personupplysningar. Arbetet med rapporten baserades huvudsakligen på intervjuerna och kommissionen har inte haft tillgång till medicinska journalhandlingar. Kommissionen har arbetat på egen hand och har, utöver intervjuer och informationsinhämtning via mail, interagerat med andra parter såsom idrottsförbund, antidopingorganisationer och företrädare inom hälsooch sjukvård. Det har inte gjorts några försök från utomstående parter att påverka kommissionens arbete eller rapportens innehåll och utformning.
Organisation av norsk längdskidåkning
Norges skidförbund (NSF) organiserar idrottsaktiviteter inom norsk skidåkning, bland annat längdskidåkning. Skidförbundet har ett samarbete med Norges idrettshøgskole (NIH) där forskning med fokus på fysisk aktivitet och idrott utförs. Vidare samarbetar NSF med Olympiatoppen (OLT) som är en del av Norges idrottsförbund och har ett ansvar att utveckla norsk elitidrott. Samarbetet mellan NSF och OLT syftar framförallt till att försäkra norsk skidåkning om ett så gott medicinskt omhändertagande som möjligt. Antidoping Norge (ADNO) upprättades 2003 av norska idrottsförbundet (NIF) i samarbete med Kultur- och kirkedepartementet och är en oberoende stiftelse som utövar översyn av dopingfrågor som handläggs av ADNO oberoende av NIF och norska staten.
Läkare och fysioterapeuter inom NSF har det medicinska ansvaret för elitåkarna och lagläkaren fungerar även som husläkare (fastlege) för utövarna. Utövare inom landslaget kontrolleras årligen vid NIH/OLT. Skidåkare som inte deltar i landslaget hänvisas till sin husläkare.
Kommissionen riktade viss kritik mot journalföring och dokumentation av utövarnas medicinska tillstånd. Hanteringen var inte i strid med gällande lagar men det har inte alltid funnits tydliga rutiner för hur journal-anteckningar ska föras och förvaras. Kommissionen noterade dock att NSF avsåg att införa ett elektroniskt patientjournalsystem under 2017 vilket ökar förutsättningarna för en optimering av journalföringen.
Rutinerna för informationsutväxlingen mellan OLT/NIH och NSF har varit oklara. Ordinationer och läkemedelsförskrivning har gjorts av såväl lagläkare som läkare vid OLT utan att det finns inarbetade rutiner för hur denna information ska utbytas mellan lagläkare och läkare vid OLT. Detta innebär en potentiell risk för att viktig hälsoinformation inte utbyts mellan de två behandlande instanserna, OLT och lagläkare, vilket kan innebära en nackdel för utövarna. Trots att rutiner för informationsutbyte brustit kunde kommissionen inte dokumentera något fall där lagläkaren inte fått nödvändig information om undersökningar som genomförts vid OLT.
Det framkom under intervjuerna att vissa utövare och kringpersonal ansåg att de inte hade tillräckliga kunskaper i dopingfrågor och antidopingarbete. Kommissionen understryker att det är av största vikt att personer som utövar eller på annat sätt är involverade i elitidrott har hög kompetens vad gäller dopingfrågor. I rapporten framhålls att man bör vidta åtgärder för att personer som sysslar med idrott ska utbildas i syfte att nå en högre kompetensnivå i dopingfrågor och i arbetet mot doping.
Diagnostik a
