AddToAny

Luftföroreningar i Stockholms T-bana

Luftföroreningar i Stockholms T-bana
Partikelexponering i vår omgivningsmiljö kan utgöra en hälsorisk för befolkningen.
Samband mellan vissa typer av partikelexponering och ökad sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom och lungsjukdom som astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har påvisats i en lång rad epidemiologiska studier (1). Effekter av luftföroreningar är tydliga även i den internationellt sett rena Stockholmsluften.



Stockholms tunnelbana

Höga partikelhalter har konstaterats i Stockholms tunnelbana för masskoncentrationer av partiklar mindre än 2,5 µm (PM2,5) och mindre än 10 µm (PM10), t.o.m. högre halter än vad som uppmätts vid starkt trafikerade gator i Stockholms innerstad (2). Liknande förhållanden har uppmätts i tunnelbanemiljöer världen över.

En in vitro studie av celler, har visat att partiklar från Stockholms tunnelbana kan inducera DNA-skador samt att dessa partiklar, relativt partiklar insamlade i gatumiljö, var mer potenta än partiklar insamlade i gatumiljö (3, 4).

Vi har i tidigare studier visat att vistelse i vägtunnelmiljö utlöser inflammation i luftvägarna hos friska personer (5). Vi har också medverkat i studier av effekter från luftföroreningar i storstadsmiljö, som främst knutit påverkan hos personer med astma till inflammation och lungfunktion till ultrafina partiklar, PM2,5, och kvävedioxider (6). I tunnelbaneoch annan spårvägsmiljö kommer partiklarna från andra källor och har därmed annan sammansättning och storlek jämfört med partiklar i trafikmiljö inklusive vägtunnelmiljö. I tunnelbanemiljö dominerar stora partiklar med högt metallinnehåll, främst järn, medan vägtunnelmiljön innehåller, förutom stora partiklar från vägslitage, framför allt ett högt antal mycket små partiklar där källan är motoravgaser. I vägtunnelmiljö förekommer därutöver en rad andra gasformiga komponenter.

Stockholms tunnelbana är 110 kilometer lång. Att resa med tunnelbanan är att resa genom en historia som sträcker sig från 1950-tal till nutid med ca 100 tunnelbanstationer. Totalt räknar man med att 320 miljoner resor sker med tunnelbanesystemet varje år. För en av tre linjer, den blåa, går hela 85 % i bergtunnlar vanligtvis på stort djup under markytan.



Tunnelmiljö

I slutna utrymmen där det bildas damm blir vanligen halterna betydligt högre än om motsvarande aktivitet förekommer utomhus. Tunnelbanestationer förläggs huvudsakligen under jord. Mätningar har visat att partikelhalterna på tunnelbaneoch järnvägsstationer under jord är väsentligt högre än stationer ovan jord. Frågan är vilka källor det finns till luftföroreningar och vilka halter av luftföroreningar som kan vara acceptabla ur hälsosynpunkt.

Generellt i en järnvägs/tunnelmiljö anges tre huvudsakliga källor till partiklarna, hjulen (70 %), bromsblocken (26 %) samt rälsen (1,6 %). Spårbädden (ballasten) bidrar till
Halterna påverkas därutöver av annan aktivitet på perrongerna och ventilation. Exempelvis kan allergen från pälsdjur förekomma. Ventilationen av stationsmiljöer kan vara styrd via ett ventilationssystem eller bestå av självdrag vilket förstärks av tågrörelser (piston-effekten). En faktor som kan inverka är också varifrån man tillför luft till stationerna. Tilluften kan vara påverkad av t.ex. motoravgaser.

Halter och storleksfördelning

I tunnelbanestationer varierar de uppmätta halterna av PM10 vanligen mellan 100-400 µg/m3 men det finns både lägre och högre uppmätta nivåer (30-1500 µg/m3). Halten PM 2,5 varierar mellan 20-500 µg/m3 (medelvärden), dvs. något lägre än PM10. Halterna kan vara lägre på helger eller nattetid då tågtrafiken är reducerad. Det finns ett starkt samband med antalet tågrörelser, dvs. fler tågrörelser medför ökade partikelhalter (10).

Storleken på partiklar som bildas vid nötning och slipning av metall är vanligen  1µm och med en kantig struktur (10). Dessa grövre partiklar beskrivs som «flake like». Mindre partiklar kan eventuellt bildas av kondenserat järn som förgasats vid gnistbildning. I tunnelbanor har man också mätt antalet partiklar för olika storleksfraktioner. För partiklar  1 µm uppmättes antalet till 104-105 , för 1-5 µm till 103 samt för  5 µm till 1-100 partiklar per cm3 (11-14). Partiklar från motoravgaser är vanligen  0,2 µm och består av kolkedjor som agglomererat till partikelkomplex. Trafik med dieseltåg i en studie från Stockholms tunnelbana (Mariatorget) orsakade nattetid 10 gånger högre antal partiklar med ett storleksmaximum på 60-80 nm (7). Generellt fanns ett mönster med fler större partiklar dagtid och fler mindre och ultrafina partiklar under natten, vilket tolkades bero på deras olika källor.



Experimentella studier

Metoder

Innan exponeringsförsöken inleddes genomgick samtliga försökspersoner en läkarundersökning, lungfunktionsmätning (enkel spirometri) samt ett cykeltest (submaxtest). Blodprov togs även för att undersöka förekomst av atopi. Vid cykeltestet bestämdes vilket cykelmotstånd som skulle ge försökspersonen en lungventilation på 20 liter/ min och kvadratmeter kroppsyta. (Se vidare under Studiedesign). Denna del var gemensam för samtliga delstudier. Vid rekrytering av personer med mild astma genomfördes även en metakolinprovokation, ett test som ger ett mått på luftvägarnas känslighet. En mild astmatiker definierades genom ett positivt svar på metakolinprovokationen. Ett krav för samtliga delstudier var att inga av de ingående försökspersonerna fick använda tunnelbanan som ett transportmedel på regelbunden basis utan endast vid enstaka tillfällen.



Studiedesign

Försökspersonerna genomgick i randomiserad ordning en två timmar lång exponering i tunnelbanemiljö (Odenplans tunnelbanestation), respektive exponering för ren luft på ett forskningslaboratorium (Karolinska Universitetssjukhuset i Solna). De två exponeringstillfällena åtskildes av minst tre veckor. Vanligen deltog två försökspersoner vid varje exponeringstillfälle som var förlagt mellan klockan 16:00 och 18:00 för att fånga in rusningstrafiken, med undantag av den sista delstudien
Gå til mediet

Flere saker fra Allergi i Praksis

Astma är en obstruktiv lungsjukdom som karakteriseras av att luftvägsobstruktionen varierar över tid.
Allergi i Praksis 05.11.2018
Vikas Kumar Sarna ved Institutt for klinisk medisin, Universitetet i Oslo har i sitt doktorgradsarbeid undersøkt nytten av glutenprovokasjoner versus blodprøver ved glutenintoleranse.
Allergi i Praksis 05.11.2018
Mariann Haavik Lysfjord Bentsen ved Haukeland universitetssykehus har i sitt doktorgradsarbeid vist at spedbarns lungefunksjon kan måles ved hjelp av
Allergi i Praksis 05.11.2018
En ny stor internasjonal studie ledet av forskere fra Københanvs universitet har avdekket nye risikogener for allergisk rhinitt.
Allergi i Praksis 05.11.2018
Oslo byfogdembede gav ikke Astra Zeneca medhold i forføyningssaken mot Helse- og omsorgsdepartementet som gjaldt Legemiddelverkets vedtak om oppføring
Allergi i Praksis 05.11.2018

Nyhetsbrev

Lag ditt eget nyhetsbrev:

magazines-image

Mer om mediene i Fagpressen

advokatbladet agenda-316 allergi-i-praksis appell arbeidsmanden arkitektnytt arkitektur-n astmaallergi automatisering baker-og-konditor barnehageno batmagasinet bedre-skole bioingenioren bistandsaktuelt blikkenslageren bobilverden bok-og-bibliotek bondebladet buskap byggfakta dagligvarehandelen demens-alderspsykiatri den-norske-tannlegeforenings-tidende diabetes diabetesforum din-horsel energiteknikk fagbladet farmasiliv finansfokus fjell-og-vidde fontene fontene-forskning forskerforum forskningno forskningsetikk forste-steg fotterapeuten fri-tanke frifagbevegelse fysioterapeuten gravplassen handikapnytt helsefagarbeideren hk-nytt hold-pusten HRRnett hus-bolig i-skolen jakt-fiske journalisten juristkontakt khrono kilden-kjonnsforskningno kjokkenskriveren kjottbransjen kommunal-rapport Kontekst lo-aktuelt lo-finans lo-ingenior magasinet-for-fagorganiserte magma medier24 museumsnytt natur-miljo nbs-nytt nettverk nff-magasinet njf-magasinet nnn-arbeideren norsk-landbruk norsk-skogbruk ntl-magasinet optikeren parat parat-stat politiforum posthornet psykisk-helse religionerno ren-mat samferdsel seilmagasinet seniorpolitikkno sikkerhet skog skolelederen sykepleien synkron tannhelsesekreteren Tidsskrift for Norsk psykologforening traktor transit-magasin transportarbeideren uniforum universitetsavisa utdanning vare-veger vvs-aktuelt